Stavhopparen

från Lidköping som blev en känd idrottspräst
Lidköpings mästare på 3,30 m (1911)

Gabriel Grefberg höll radioandakter och verkade som komminister i Stockholm

Lidköpings första idrottsplats

Då ingen särskild idrottsplats fanns att tillgå och då ingen idrott i egentlig mening kunde ifrågakomma utan idrottsplats, gjordes av intresserade idrottsmän framställning till Drätselkommaren om upplåtelse för ändamålet av ett område å stadens. ”sannor”, beläget norr om
Tun-järnvägen och nästan omedelbart intill Åsbäcken, som där har sitt utlopp i Kinneviken. Denna framställning bifölls och dåvarande stadsingenjören fick i uppdrag att staka ut platsen, verkställa erforderliga avvägning och sätta upp profiler för planeringsarbetet. Arbetet med röjning och planering påbörjades omedelbart och utfördes av idrottsmännen själva. Då området var ojämnt och hade omkring 0,6 meters lutning mot Värnen behövdes ett betydligt kvantitetfyllnadsmaterial, varför decauvillevagnar med tillhörande räls lånades från sockerfabriken till åstadkommande av större snabbhet ifråga om transporter av fyllnadsmaterialet.

Det var ett hårt arbete av betydande omfattning idrottsmännen här utförde med liv och lust. Det sålunda frivilligt verkställda arbetet med planens iordningsställande är värt allt erkännande och hedrar idrottsmännen på ett alldeles särskilt sätt.                

1907 på sommaren var idrottsplatsen så pass färdig att den kunde tagas i bruk för sitt ändamål. Idrottsintresset växte snabbt och blev en folkrörelse aktiva kom från alla samhällsklasser och åskådare lockades till tävlingar och matcher. Dessa kom att bli riktiga folkfester och på söndagar trängdes entusiastiska och hejande Lidköpingsbor med plommonstop eller kvarnhjulsstora hattar runt planen för att beundra olika slag av fysiska prestationer.

En av de mest omskrivna stjärnorna hette Erik Lemming , var olympisk guldmedaljör och satte faktiskt 1908 världsrekord i spjut på gamla idrottsplatsen i Lidköping och samma dag dessutom svenskt rekord i kula.
Andra svenska mästare som kom till start i Lidköping var löparen Bror Fock från Vänersborg och stavhopparen Bertil Uggla , som senare under många år kom att leda morgongymnastiken i radio.

Den gamla idrottsplatsen med alla sina brister gjorde god tjänst i ca tio år först 1918 anlades en modern idrottsanläggning, då kunde nämligen IP Framnäs invigas. 

Stavhopparen Gabriel ”Julle”

Säkert var det Uggla som inspirerade skolpojken Gabriel Grefberg att ägna sig åt stavhopp. Han var son till kamrer Gustaf Svensson men valde att anta ett gammalt släktnamn och kalla sig Grefberg. Gabriel var spänstig redan i unga år, sökte ig ofta och gärna till och idrottsplatsen för att träna och fick senare också tekniska råd av den idrottsintresserade gymnastikläraren i Skara Läroverk.

Han var duktig i flera idrottsgrenar, men kom att mest ägna sig åt stavhopp. Som sjuttonåring hoppade han 3.00 m, men två år senare,      1910 ökade han till 3.30 m och den höjden kom i närmare 40 år att gälla som Lidköpingsrekord. I dag verkar höjden inte märkvärdig, det vimlar av sexmetershoppare med katapultstavar, men man bör betänka att Grefberg hoppade med en otymplig bambustav, skor utan spikar och med tidens outvecklade teknik. Anmärkas bör också att svenska rekordet 1909 faktiskt inte var bättre än 3.55.

Gabriel Grefberg tog studenten 1911, började sedan studera teologi i Uppsala och var därmed förlorad för idrotten i Lidköping. Efter sin prästvigning verkade han i flera år i Strängnäs stift men flyttade sedan till Stockholm. Där tjänstgjorde han som komminister i Storkyrkoförsamlingen, lade också ned ett uppskattat arbete som lärare och rektor vid olika skolor och anlitades också av Radiotjänst för att hålla radioandakter. Sitt gamla intresse för idrott släppte han dock inte, han försökte hela sitt liv att närma kyrkan till idrotten och ett led i detta arbete var att författa en Andaktsbok för idrottsmän och friluftsfolk. Som belöning för sitt trägna arbete inom kyrkan blev han året före sin död, 1960, utnämnd till kontraktsprost.

Gabriel född1892 i Bäckseda Jönköpings län död 1960 var son till Gustav Svensson var kamrer vid Lidköpings sockerfabrik AB

Källor: Riksarkivet, Tore Hartung, IF Heimers Jubileumsbok