Victoriahuset vid Läckö Slott
Sommaren 2011 påbörjades uppförandet och under invigningen 2013 slog Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel in varsin handsmidd spik, skapad av mästersmeden Therese Johansson.
Victoriahuset blev en symbolisk gåva till Kronprinsessan Victoria på hennes 30-årsdag 2007.
Våtmark med fågeltorn på Kållandsö
Här är det anlagt en våtmark 2020, för att förbättra miljön och landskapet för fågellivet.
Våtmarken som kallas Barensjön namnet kommer från 1700-talet Kållandsö då ön var uppdelat i tre landområden. På den västra sidan gick Värnen in från Vänsjöviken via Barensjön, Bysjön samt Lillesjön och ut vid Sjövik.
Våtmarken har en storlek på 5 hektar där det har flyttats över 2500 kbm lera från markägarna Skattegården Claes Djup, Värnamo Johan Djup samt Smedegården Hans Brink.
Följden av våtmarken har det blivit rikligt fint område för alla fågel intresserade. Våtmarken ligger utmed vägen c: a 3 km från Läckö vägen mot Marie kapell
Unik Ek på Kållandsö med en stor utväxt på stammen, eken är
c:a 3-400 år gammal.
Den har varit hotad under åren, på 40-talet var den nära att falla öde för avverkning för att bli material för tillverkning av kistor, men eken överlevde den gången. sedan en tid tillbaka är det förbud på att avverka ek. Denna ek har blivit märkt för kulturhistoriskt bevarande.
Rudenschölds monumentet från 1904
Vid Läckö Slott monumentet är rest till minne av Greve Thorsten Rudenschöld. Monumentet är utgöres av ett 5 meter högt granitblock på 1,5 meter hög fotställning av kullersten.
I granitblocket är i Thorsten Rudenschöld, ädlingen, barnfostraren, människovännen född 1798 död 1859”
Samt längre ner ”Svenska skolbarn, män och kvinnor reste monumentet”.
På en konstnärlig huggen slinga är vidare inristat, ett citat ur Rudenschölds skrifter ” Den är icke fri, som önskar att handla så som han vill, utan blot den, som vill handla så som han skall”
När Kållandsö drabbades av koleran
I Lidköping med omgivande socknar skördade koleran också många människoliv. Undantaget var Kållandsö, där inte ett enda fall rapporterades. Då ryktet nådde Kållandsö att koleran nått Lidköping spärrades vägen av vid Ullersbro. Den grind , som fanns på den tiden låstes ,och beväpnade soldater kontrollerade att ingen kunde passera bron.Endast kvarnskjutsar fick passera men måste på hemvägen ligga tre dagar i karantän vid bron. En lång rad andra skyddsåtgärder beslutades av Sundhetsnämnden. Patrullbåtar försedda med skarpa skott bevakade farvattnen mellan Ekens skärgård och Lurö både på dagen och på natten. Vaktmanskap hade koll på alla transporter vid s:t Eken, Läckö, Pirum och Bösshamn. Krogarna på Pirum och s:t Eken stängdes.
Vid Lövhörnet strax öster om Läckö Slott. Här kan man än idag se en gravsten med årtalet 1834 ingraverat. Platsen har i folkmun alltid kallats ” vänersborgarens grav”. Ett kolerans offer har i skydd av mörkret förts iland av sina skeppskamrater och begravts utan varken klockare eller präst.
Fyra år senare härjade på Kållandsö, en koleraliknande sjukdom, som hette rödsot. Även då försökte man hindra sjukdomen genom olika skyddsåtgärder men tyvärr kom dessa för sent och inte mindre är 43 person drabbades och avled under oktober, november och december månader 1838. Däribland kyrkoherde Jost Henrik Rytén, vars grav finns på Otterstads g:a kyrkplats utefter vandringsleden Fröfjorden med start vid Otterstads kyrka
Källa; kållandsö.se
Foto: okänd