Dokument/Artiklar

Folke Brinks hemsida

Kållandsö Båt Aktiebolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Nov. månad 1906 samlades det ett antal personer för att bilda ett Båt- Aktiebolag på Kållandsö. Beslut togs att till Kungl. Patent- och Registreringsverket ansöka om bildande av ett aktiebolag

Registrering verket beviljade registrering för Kållandsö Båt- aktiebolag (Akt 7824) i Stockholm den 21 Okt. 1907. Avgift 20:- kr.

På ett tidigare styrelsemöte beslöts att beställa en båt på Sjötorps Varv, som skall användas som en passagerare/fraktfartyg mellan Kållandsö och Lidköping.

 

Från ett styrelseprotokoll den 22/12 1907 uppdrogs åt herrar Carl Brink å Anders Magnusson att resa till Sjötorp och skriva kontrakt på en ny båt, då den först beställda båten vid en eldsvåda midsommarafton 1907 eldhärjades.

Den efterlängtade passagerarbåten leveredes på våren 1908 och trafiken kom i gång med angörningsplatser, Kleversbergen, Skansen, Djurgården, Bösshamn samt Storegården.

 

Biljettpriset var 1 kr tur och retur Lidköping. Gods av allehanda slag som tillhörde jordbruk fiske hem hushåll även levande djur transporterads. Båten storlek var 55 fot lång 15 fot bred, last 68 ton.

 

Johan Svensson Berg anställdes den 2/7 1908 som den förste befälhavaren på motorbåten ”Kållandsö” mot en lön av 100 kr pr månad under seglations tid samt 10 % av bolagets nettovinst. Nettovinsten för bolaget var första året 3.84 kr.

 

1910 utarrenderades ”Kållandsö” till Br. Johannes o Jonatan Andersson Ekelund på en tid av fem år, men efter tre års trafik med dålig lönsamhet återgick ”Kållandsö”

i bolagets regi med tre turer pr vecka.

Månadslönen blev då, för kaptenen 50 kr, maskinisten 40 kr samt 4 kr för extra för extraturer och lustresor.

1917 bedrevs verksamheten i en begränsad omfattning med en dålig lönsamhet på grund av rådande världskrig.

1918 låg den helt stilla på grund av oljebrist.

Aktiebolaget var nu i det närmaste helt förbrukat och vid styrelsemöte de 24 maj 1919 beslöts att på auktion försälja ”Kållandsö”.

Vid auktionen den 18 juni 1919 hade ett anbud inkommit från Gustav Andersson i Göteborg lydande på 5.500 kr, varefter Emil Ryd Traneberg bjöd 6.600 kr vilket stämman beslöt at antaga.

Bolagets förlust var vid det tillfället 1.350 kr, vilket delades lika mellan de kvarvarande delägarna.

Vilka var Carl Brink, Johan Johansson, Johan Svensson, Johan Jansson, Sven Johan Brink, Fredrik Otterberg, Emil Ryd, Gustav Ekeroth samt August Larsson.

 

Trafiken Kållandsö – Lidköping med båt fick så småningom konkurrens av Omnibusstrafik vilket var både snabbare och bekvämare. Passagerartrafiken lades ned. Den fraktfart som nu bedrevs på Värnen var spannmål till Göteborg som kom från bönder på Kållandsö.

 

Båten ”Kållandsö” såldes 1923 till en skeppare på Dalsland och fick namnet Årjäng.

 

 

 

Kållandsös första förening

Kållandsö Skytteförening

 

 

Bildad 1901

Carl Brinks artikel från 1944

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var en solig söndagsmorgon i början av år 1901,som den som skriver dessa rader sammanträffade med folkskolläraren i socknen, CA Bergström. Vi dryftade frågan om bildande av en skytteförening. Någon dag förut hade jag varit ute i skog och mark

för att se efter en lämplig plats för skjutbana. Denna blev sedermera också godkänd vid föreningens bildande.

Carl Alfred Brink

f.1874-1960

 

Det första sammanträdet hölls den 26 februari 1901. Före detta möte hade de intresserade antecknat sig på en lista,

som ännu finns bevarad i original. Den upptar 36 namn. Mötet leddes av folkskollärare Bergström.

 

Till styrelse valdes folkskollärare C.A. Bergström, sergeant Jakob Isaksson, sergeant A. Sjöstrand, Carl Brink och August Olsson. C.A. Bergström blev styrelsens ordförande, A. Sjöstrand sekreterare, A. Olsson kassör. Vid första sammanträdet antecknade sig

35 aktiva medlemmar.

Föreningen hade tre hedersledamöter, nämligen översten Axel Rundeschöld Läckö, Kammarherre A.TH.von Kock Senäte Gård, samt godsägare Emil Ryd Tranebergs Gård. Dessa herrar skänkte redan 1902 föreningen två mausergevär.

 

Intresset för skjutövningarna har nog inspirerats av den modiga kamp som boerna förde i kriget mot engelsmännen.

Skjutövningarna pågick sedan i 18 år och medlemsantalet växlade mellan 35 och 55 aktiva medlemmar, vartill kom några passiva.

 

Efter 1918 upphörde intresset, så att föreningens verksamhet stod s.a.s. på vakans till den 28 april 1940.

Tre medlemmar av den gamla styrelsen från 1918 hade aldrig avgått, varför den som skriver dessa rader fört kallade dessa tillsammans och det bestämdes då, att man skulle utlysa sammanträde för att nytt bilda förening.

Vid detta sammanträde beslöts att rekonstruera den gamla föreningen och att de tre medlemmar av den gamla styrelsen som fanns kavar, skulle kvarstå tills vidare, och två nya styrelseledamöter väljas

 

Till styrelse valdes Carl Brink ordförande, Johannes Brink vice ordförande, Hjalmar Otterberg sekreterare, Johan Larsson vise sekreterare och Gunnar Torstensson kassör. 60 medlemmar antecknade sig vid första sammanträdet. Den gamla skjutbanan, som under årens lopp förfallit, kunde inte användas, varför styrelsen gick i författning om att bygga en ny.

Denna blev sedan anlagd på Läckö Kungsgårds ägor och kostnaden uppgick till något över 3 000 kronor. Den är byggd av helt massiv, armerad betong med tre tavlor. Paviljongen byggdes 1942. Den är rymlig och vinterbonad, så att den kan hållas varm vid skidskyttetävlingar. Den kostade1.200 kronor.

Föreningens medlemsantal är nu uppe i mellan 90 och 100. Skytterörelsen har svår konkurrens från idrottsverksamheten, varför föreningen har utökat styrelsen från fem till sju medlemmar, så att två medlemmar från idrottsföreningen äro ledamöter i styrelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Carl Brink var min (Folkes) farbror

 

Tillbaka

 

 

Sven-Johan o Anna-Greta Brink

Farfar o farmor

Familjeträdet

Dokument/Artiklar

Idrottshistoria

Copyright © All Rights Reserved